Mostrando entradas con la etiqueta Altomedievo. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta Altomedievo. Mostrar todas las entradas

domingo, 17 de mayo de 2026

ZI - BELLOTA - EZKUŔ - ELIKATU - ANOA - JUNCO - IHI - ZI - ZUME - ZUMITZ - MIHIMEN - PITXEŔ - SASKI - OTZARA - OTARRE. Bellota, Alimentar, Dieta, Ración, Junco, Mimbre, Jarra, Cesta, Cesto, Canasta. Significados Originales.

 









◇◇◇


¤  Edukia - Contenido

ZI - BELLOTA - EZKUŔ - ELIKATU
- JUNCO - IHI - ZI - ZUME - ZUMITZ
- MIHIMEN - PITXEŔ - SASKI - OTZARA
- OTARRE.

☆☆☆

•Oinarrizko Hitzak - Vocablos básicos

▪︎ZI
•bellota (~ezkuŕ)
•junco (~ ihi)

▪︎BELLOTA

0.
< *Baŕ-Jaki Oro Heda Doŕ Den

•que es el alimento vegetal
más extenso/abundante
de todos.

1.
> Bel -iegi O^O Îta  Ru^ Ri^
2.
> BeL-iihi  Ō  TA (^Î ^Î)
3.
> BELĪ^IŌTA
4.
> BELLŌTA



▪︎EZKUŔ
•bellota
0.
< *HARITZ-KO UŔ DEN
•Que es avellana de roble
1.
> ^E^IZ KU UŔ RI^
2.
> ÊZKŪŔ (^Î)
3.
> ÎZGĪ^
4.
> ÎZHĪ
> ÎZ^Ī
> ZĪ^


(baŕ > baratza > barazki > bazkari)


(jaki <> janari <> jan-gai )



▪︎ELIKA-TU
•alimentar(se), mantener(se), sustentar(se).
•alimentar(se) ligeramente.
•abstenerse.
•fr.: nourrir.

0.
< *Eri Jaki Oro Gai Doŕ Eman Den
•Que es dar al enfermo
el alimento más capaz/adecuado de todos.

•Que es dar al enfermo
la dieta o ayuno mas conveniente de todos.

•Que es dar el alimento
que cura al enfermo.

•Alimentar(se)
adecuadamente / convenientemente.

•Dieta o ayuno.
(por extensión ).

1.
> eli ieki u^u hai tu^ ine^ ri^
2.
> eli iiki iî ^a(i) tû ihî ^î
3.
> elīk(ī)âtû (i^i^î)
4.
> elīkâ-tû



▪︎ janari : comida
▪︎jaki : alimento
▪︎elikadura : alimentación ligera
o adecuada - conveniente.
(fr.: nourriture)
▪︎elikagai : alimento ligero y
adecuado.
▪︎landare elikagai :
planta comestible.
▪︎barazki elikagai :
vegetal o verdura o legumbre comestible.


▪︎ANOA

•ración.
•provisiones.
•víveres que el pastor lleva a la borda.
<>
El alimento o la comida que es necesaria.

☆☆☆

No confundir con :

ano :
▪︎uzki
< *zulo zikin den
•que es agujero sucio
> *ziru ziki^ ri^
> *zi^u ziki ^î  > *zûzikī
> *ûz(i)kī  =  ûzkī

☆☆☆

▪︎ANOA

0.
< *BEHAŔ DEN JANARI ORO ZAN

TODA LA COMIDA QUE ES MUY NECESARIA.

1.
> *BI^A^  RI^  IANA^I  O^O  ZA^

2.
> *BÂ (^Î) (I)ANE Ō ^Â

3.
> *BÂAN(I)ŌÂ
> *(B)ĀNŌÂ

4.
(cae b inicial)

> ĀNŌÂ



•Junco  (cast.)

•IHI <> ZI  (eusk.)

▪︎JUNCO  (cast.)
< ihunko > ihi^gu
> ihîhi > ĪHI  (eusk)

0.
< *Zan Baŕ
Zan Mehe
Zan Heda Oro Goi
Den
Zan Heda Ur Alde

• Que es :
•mucho vegetal,
•mucho delgado,
•mucho extenso todo en alto,
•mucho extenso junto al agua.

A.
▪︎IHI

1.
> *zeme^
ze^ nihi
ze^ ^ire uru gui
ri^ ze^ ^ire ur e^ri

2.
> *^inî
^î hi^i
^î î^i i^i  hui
^î ^î î^i  i^ î^i

3.
> *îhî  î^ī
ī^hui  î  ī^

4.
> î^î  ī^ īhii  î  ī^

= ī^ī^īhīîī^

= ^ĪHĪ^

B.
▪︎ ZI

1.
> zeme^
ze^ nihi
ze^ ^ire uru hui
^î zî  î^i i^ î^i

2.
> zinî zî  hi^i
zî î^i i^i ^ii  ^î zī^

3.
> *zihî zî^ī zī^ î zī^

> *zī^ zī^ zī^ zī^

4.
> zī^ ^ī^ ^ī^ ^ī^

= ZĪ^

☆☆☆


▪︎MIMBRE  (cast.)
•ZUME, ZUMITZ, MIHIMEN  (eusk.)

☆☆☆


▪︎Zume / Zumitz
•mimbre



▪︎ZUME
•mimbre

0.
< *Zi Oro Ibai Alde Heda Diren

•Juncos Que Extienden Todo Junto a los  Rios.

1.
> *Z(I) U^U (I)ME E^RI ^IRE  RIRI^

2.
> *ZŪME Ê(^I) (Î)^E (^I^Î)

3.
> ZŪMEÊÊ

= ZŪMĒ^



▪︎ZUMITZ
•mimbre

0.
< *Zi Oro Ibai Alde Heda Zan Diren

•Que son Juncos que se Extienden
Mucho Todo Junto a los Rios.

1.
> *Z(I) U^U (I)ME E^RI ^TE ZE^ RIRI^

2.
> *ZŪMIÎ^ÎTIZÎ^I^Î

= *ZŪMĪ^T(I)ZĪ^
3.
> ZŪMĪTZ(Ī)

> ZŪMĪTZ



▪︎MIHIMEN
•mimbre

0.
< *Ibai Alde Baŕ Goi Mehe Den

•Vegetal Junto a los Rios
que es Alto y Delgado.

1.
> *IME E^RI ME^ HUI ME^E REN

2.
> *MI Î^I NÎ ^II MĒ ^EN

3.
> MĪ^HĪ^MĒN  =  MĪHĪMĒN

☆☆☆

▪︎ÁRGOMA  (cast.)
•OTE  (eusk.)
[como "tal vez / acaso" en eusk. ote = ete (B) ]
Sin relación.
Ote > Ota > Otalora
La planta amarilla.

☆☆☆


▪︎PITXEŔ
•jarra

0.
< *LABE ONTXI EDEŔ DEN

•QUE ES HERMOSO RECIPIENTE  DE HORNO
(de arcilla horneada).

1.
> *REPI U^TXI EREŔ RI^

2.
> *(^I)PI ÎTXI E^EŔ (^Î)

3.
> *PĪTX(I)ĒŔ

4.
> PĪTXĒŔ

◇◇◇


▪︎SASKI
•cesta, cesto, canasta.

0.
< *ZUME OSO ZAN HEDA ZEHAŔ
ZAN ONTZI EGINA DEN


•QUE ES RECIPIENTE GRANDE
HECHO CON MIMBRES
MUY MUCHO EXTENDIDOS DE TRAVÉS .

•RECIPIENTE GRANDE
HECHO CON MUCHOS MIMBRES
ENTRECRUZADOS-ENTRELAZADOS MUCHÍSIMO.

1.
> *ZINE USU ZA^ ^IRA ZI^E^
ZE^ U^SI  EKINE RI^

2.
> *^IHI  (I)S(I)  ^  (Î)^A  (^ÎÎ )
(^Î)  (Î)SI IKINI ^Î

3.
> *(Î^I) S Â Â SĪ KIHĪ

4.
> *SĀ^ SĪ  KI^Ī

= *SĀ^S(Ī)KĪ^

> SĀ^SKĪ^

☆☆☆

▪︎OTZARA  (B)

•cesto, canasta

0.
< *ZUME ORO ZAN HEDA ZEHAŔ
ZAN ONTZI EGINA DEN


•RECIPIENTE GRANDE QUE ESTÁ HECHO
TODO DE MIMBRES  MUY  ENTRECRUZADOS
- ENTRELAZADOS.

1.
> *^INI  O^O ZE^ ^ITE  Z(I)^AL ZA^ U^ZI  EHINA RI^

2.
> *ÎHI Ō (^Î) (Î)T(I)  ZÂL ^  (Î^I I^I)HA  (^Î)

3.
> *(Î^I) ŌTZÂLÂHA

4.
> ŌTZÂRÂ^A

= ŌTZÂRĀ^

☆☆☆

▪︎OTARRE
•cesto, cesta, nasa (L)

(otzara = otarre, con aglutinación algo diferente)


0.
< *ZUME ORO ZAN HEDA ZEHAŔ
ZAN ONTZI EGINA DEN

RECIPIENTE GRANDE QUE ESTÁ HECHO
TODO DE MIMBRES MUY ENTRECRUZADOS
- ENTRELAZADOS.

1.
> *^INI O^O ZE^ ^ITA ZI^EŔ ZE^ U^ZI EHINE RE^

2.
> *IHI  Ō  (^Î)  (Î)TA (^IÎ)Ŕ  ^Ê  (Î^I) E(^I)HE  ^Ê

3.
> *(I^I)  ŌTARRÊEHEÊ

4.
> ŌTARRĒ^Ē

= ŌTARRĒ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧










martes, 4 de marzo de 2025

IRAGAN - ETOŔKIZUN - ORAINALDI. Pasado - Futuro - Presente. Jatorrizko esanahiak. Significados originarios.





◇◇◇ 

¤ IRAGAN - ETOŔKIZUN - ORAINALDI. 
•Pasado - Futuro - Presente. 

☆☆☆

▪︎IRAGAN
•Pasado 

0.
< *Atze Heda Gain Den Aldi • 

•Tiempo Que está Atrás 
Desplazado  Encima.

( ~ It is Over) 

《 Concepto de la vida como rio:
de atrás arriba a delante abajo,
del manantial en el monte
al mar en la desembocadura 》 

Pasado

1.
> *Etz Îra Gan Ri^ E^ri 

2.
> *I(z) Îra Gan (^Î)  (Î^i) 

3.
> I^ ÎRA GAN 

= ĪRAGAN


♧♧♧

▪︎ETOŔKIZUN
•Futuro 

《 -kizun :
•lo que está por 
•indicador de futuro 》 

0.
< *Etoŕ-Kizun Den Aldi • 

•Tiempo Que Está Por Venir. 

•Futuro 

1.
> ETOŔKIZUN  Ri^  E^ri 

2.
> ETOŔKIZUN  (^Î)   (Î^I) 

3.
ETOŔKIZUN 

☆ 

[ ikuskizun egon:
lo que (aún) está por ver(se) ] 


♧♧♧

▪︎ORAINALDI
•Presente 

0.
< *Oraingo Aldia Den • 

•Que es el Tiempo de Ahora. 

•Presente 

1.
> Orainhu  Aldie Ri^ 

2.
> Orain(^i)  Aldii ^Π

3.
> ORAINALDĪ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧

martes, 25 de febrero de 2025

TULLONIO - DULANTZI - ALEGRIA. Arabar Lautadan. Euskal Herria. Jatorrizko esanahiak. Significados originarios.

 







◇◇◇ 


¤ TULLONIO - DULANTZI - ALEGRIA.

Arabar Lautadan.
Euskal Herrian
Jatorrizko esanahiak.
Significados originarios. 


•ALEGRÍA DE DULANTZI 

•Antigua Tullonio bárdula, 
citada por Ptolomeo en el siglo II
y en el itinerario Antonino del año 455. 

•Posterior Dulantzi medieval, citada
desde el año 1025. 

•Alegría de Dulantzi la llamo
Alfonso XI de Castilla 
que la aforó y pobló
en el siglo XIV, año 1337. 

•En la Llanada Alavesa entre Vitoria -Gasteiz 

y la Sakana / Burunda várdula
del Reino vascón de Pamplona-Nafarroa, 
antes de Agurain-Salvatierra. 

•El nombre de Alegría pudo ser de promoción, pero lo normal es que fuese
euskera que indicase su ubicación y función.

☆☆☆ 

A.
▪︎TULLONIO
Ciudad bárdula prerromana.
Pasó a ser etapa de la calzada romana
Astorga-Burdeos. 


▪︎TULLONIO 

0.
< *DOŔ ORO BEHA MUGA 
ZAIN DEN 
HIRI HEDA LAUN•


• CIUDAD  EXTENDIDA EN LLANURA
QUE VIGILA-GUARDA
LA FRONTERA
MIRANDO TODO LO MÁS (AL MÁXIMO). 

(entre Bardulia y Caristia) 


1.
> *>TUL  OLO  MIÊ  NUHE
ZE^ RI^
Î^I  ÎRE  RO^ 

2.
> *TUL  ULO  NIΠ HI^I
^Π ^Î
Ī^  Î^I  ^Ô 

3.
> *TULULONĪ^Ī  Ī^ Ī^ Ô 

= *TUL(U)LONĪ^Ô 

4.
> TULLONĪÔ


♧♧♧


B.
▪︎DULANTZI
Aldea altomedieval. 

No viene de la supuesta villa romana Dulantes.
El nombre más antiguo de la localidad 
es el de Dulantzi, que aparece por primera vez 
mencionado en 1025 como Dullantzi
 y posteriormente en el siglo XIV como Dulance.


▪︎DULANTZI 

0.
< *DOŔ LAUAN 
HEDA ATZEAN
DEN HERRI•


•ALDEA 
QUE SE EXTIENDE ATRÁS
(de Bardulia)
LO MÁS EN LLANURA.


1.
> *DU^  LAIAN
ÎRE  ETZIE^
RI^  ÎŔ 

2.
> *DŮ  LAAN
Ī^I  ITZIÎ
^Π Î^ 

3.
> *DÛLĀN(Ī)TZĪ^ 

4.
> DÛLĀNTZĪ^


♧♧♧


C.
▪︎ALEGRIA
Villa real medieval. 


< *ALEGIRRIA > ALEGRIA

0.
< *HEDA LAUAN  
MUGA BEHA DEN 
AURREKO  HIRI ZAINA• 

(hacia la muga con Nafarroa) 


LA VILLA GUARDIANA DE DELANTE
QUE MIRA LA FRONTERA
(Nafarroa-Castilla)
EXTENDIDA EN LA LLANURA-LLANADA.


1.
> *ÎRA   LE(I)E^
NUGE  MIÊ  RI^
ARREGU  Î^I  ZA(I)HA 

2.
> *(Î)^A  LEÊ
HIGI  NIΠ ^Î
ERRIHI  Ī^  ^A^A 

3.
>   LĒ
(Î)GI  HĪ^
IRRI^I  Ī^  Ā^ 

4.
> ÂLĒG(I^Ī)RRĪ^Ā^ 

> ÂLĒGŔĪĀ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧






ALAITZA /  ALAIZA - GAZEO. Araba. Euskal Herria. Jatorrizko esanahiak. Significados originarios.

 









◇◇◇


¤ ALAITZA /  ALAIZA - GAZEO
Araba.
Euskal Herria.
Iglesias pintadas con escenas del medievo.
En la Llanada bajo Iturrieta.
Paso de la calzada Astorga-Burdeos.
Cerca de la muga:
-Prerromanos:
De Bardulia con Caristia.
-Hasta 1200
De Nafarroa con Castilla
-Desde 1200
De Castilla (Araba) con Nafarroa 

☆☆☆


•HALAYÇA  (1089 /1257) 

• ALAITZA - ALAIZA 

Alaiza está situada en una hondonada 
en la ladera norte de los montes de Iturrieta, 
muy cerca de donde discurrió 
la vía romana de Astorga a Burdeos. 


▪︎HALAYÇA / ALAITZA / ALAIZA 


0.
< *MUGA ORO HEDA 
BEHA DEN
HERRI ZAINA•
 

LA ALDEA GUARDIANA
QUE MIRA
TODA LA EXTENSA FRONTERA.


0.
< *MUGA ORO HEDA 
BEHA DEN
HERRI ZAINA 

1.
> *NUHA  ULU  ÎRA
MI^E  TI^
IŔ  ZANA 

2.
> *HI^A  ILI  Î^A
NIΠ TÎ
I^  ZAHA 

3.
> *H  L  Â
HĪ  T
ZA^A 

= HÂLÂ^ĪTZĂ 

4.
HÂLÂĪTZĀ

4.1
> •HÂLÂĪZĀ  

<> •HÂLÂYÇĀ  (1089 / 1257)

4.2
> •^ÂLÂĪTZĀ

4.3
> •ÂLÂĪZĂ


♧♧♧


▪︎GAZEO 

Cerca de Alaitza.


0.
< "MUGA ZAIN 
LAUN HEDA
DEN HERRI •


ALDEA QUE 
SE EXTIENDE EN LO LLANO
VIGILANDO LA FRONTERA.


0.
< "MUGA ZAIN 
LAUN HEDA
DEN HERRI 

1.
> *NUGA  ZE^
RAU^  ÎRE
RI^  ÎŔ 

2.
> *HUGA  ZÊ
RÔ  Î^I
^Π Î^ 

3.
> *ÎGA  ZÊ
^Ô 

4.
> GAZÊÔ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧










miércoles, 27 de marzo de 2024

SATURRARÁN - ESKILANTZARRI. Playa y peñas entre Mutriku, Gipuzkoa, y Ondarroa, Bizkaia. Significados Originarios.

 




◇◇◇



¤ SATURRARÁN, playa  (B < muga > G) y la peña de ESKILANTZARRI



" Saturraran Gipuzkoako hondartza bat da, Mutrikuko udalerrian kokatua, nahiz eta Ondarroako hirigunetik hurbil. Saturraran errekaren bukaeran dago, 
Ondarroako badiaren eskuinaldean, 
Bizkaiarekiko mugan.
Hondartza txikia da, 300 metro luze eta 90 metro zabal baino ez. Saturrarango hondartzaren bereizgarri dira hango haitzak. Kretazeokoak dira, eta Eskilantzarri deritze."

☆☆☆

¤ Nota

Eskilantzarri-ren etimologia ez dateke:
< *ezkila antza harri :
•"piedra-peña con aspecto de campana",
diotenez bezala,
baizik eta,
zeren haitzak edo harriak, ilara batzuetan (flysh), elkarrengandik aldenduz hondartzatik itsasoaren barrura sartzen diren,
beraz holaxe ahal izango liteke:

▪︎ESKILANTZARRI

0.
< *Esku Oro Heda Itsasoan Antza Daun Harrik

•Piedra-peña que tiene apariencia de mano toda extendida en el mar.

1.
> *Esku u^u îra tzazuan antza raue^ ^arrige

2.
> *Eski iî îla zazue^ antza ^a(iî) ârrihi

3.
> *Eskī^la ^a(^iî) antza â ârri^i

> ESKĪLĀNTZĀRRĪ

☆☆☆

▪︎SATURRARÁN

¤ Etimología

0.
< *ZAIN DOŔ AURRE
BEHA HEDA
HONDAŔ MUGA DEN.


¤ Significado

PLAYA FRONTERA
QUE MIRA EXTENSAMENTE
VIGILANDO LO DE MÁS ENFRENTE.



¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre


0.
< *ZAIN DOŔ AURRE
BEHA HEDA
HONDAŔ MUGA DEN.

1.
> *SA(I^) TORRORRE
M(I)^A ^ERA
^U^RA(L) NUHA RI^

2.
> *SA TURRURRE
NÂ (Î)RA
(Î)RA^ NI^E ^Î

3.
> *SATURRURREHÂRA(R)ÂN(IÎÎ)

4.
> *SATURRURR(E^)ÂRA^ÂN

> *SATURR(U)RRÂRĀN

> SATUŔŔÂRĀN


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧



 

MOTRIKO / MUTRIKU. Gipuzkoa, EH. Jatorrizko Esanahia.









◇◇◇


¤ MOTRIKO <> MUTRIKU

" Mutriku Gipuzkoako ipar-mendebaldeko erpinean, Bizkaiarekiko mugan dagoen kostaldeko udalerria da.

Ikerlari batzuek bertan kokatzen zela uste izan dute erromatar idazleek aipatutako Tritium Tuboricum herrixka, handik etorriko zelarik Mutriku izena. Beste batzuek berriz, erromatarrek herrixka hura itsas baztarrean ez baino ibai baten bazterrean zegoela esaten omen zutela eta, Astigarribia auzoan kokatzen dute aipatutako Tritium Tuboricum hori. Dena den, ez dago ezer ziurrik. Nolanahi ere, Tritium aipatuz zuen kartogragoak, K.o. I. mendeko Ponponio Melak, Devales deritzon ibaiaren itsasoratzea aipatzen du, eta hori bai izan daiteke Deba ibaia, Mutrikuren ekialdeko muga markatzen duena egun. Hurrengo mendeko Klaudio Ptolomeoren aipuetan zehatzago aipatzen da Deva fluvia, garrantzizko puntu gisa aipatua hain zuzen, barduliar eta karistiarren arteko muga baitzen.

Mutriku lehenbiziko aldiz idatzizko dokumentu batean "Motrico" gisa agertzen da, 1200. urteko abenduak 31ko Latinezko textu batean, bertan Alfontso VIII.a Gaztelakoak "Mutrikuko gizonek" (homines de Motrico) urtero Erregeari eman behar zioten balea Santiagoko Ordenari ematea erabakitzen zuela ipintzen du.

Hiribildu bezala Mutrikuren sorrera 1209. urtean izan zela uste izan da, aipatu errege gaztelauak Hiri-Gutuna ematean. Gaur egun desagertuak dauden zenbait dokumentu ikusteko aukera izan zituen Esteban Garibai historialariak berriz, Alfonso VIII.ak urte hartan herria eta bere harresiak berreraikitzeko agindua ere eman zuela gaineratu zuen 1571. urtean. "

☆☆☆

¤ Etimología

▪︎MOTRIKO <> MUTRIKU

< *Botirrigon

A.
0.
< *Beha Oro Itsas Den Aurre
Goi Behe Heda
Muga Hondaŕ Zain Den Uri

¤ Significado

•Villa que se extiende de arriba a abajo (en cuesta) mirando de frente a todo el mar vigilante de la playa fronteriza (G<>B)

¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre

0.
< *Beha Oro Itsas Den Aurre
Goi Behe Heda
Muga Hondaŕ Zain Den Uri

1.
> *Bihe o^o tze^ ti^ orre
goi mi^i îre
nihe ^u^re^ ze^ ri^ u^i

2
> *Bi^i ō zî tî urri
go nī î^i
hi^i î^î ^î ^î iî

3.
> *b(ī) ō (^î) tî irri
go n(ī^ī^)

4.
> *Bōt(ī)rrigo(n)

> *Bōtrigô

> Mōtriko  <> Mūtrikû



¤ Etimología

B.
0.
< *Beha Hondaŕ Heda Mehe
Muga Den
Itsas Zain Den Goi Behe Uri

¤ Significado

Villa en cuesta que atalaya el mar
mirando la playa de pequeña extensión que es fronters (G<>B).

¤ Evolución fonetica y aglutinación del nombre

0.
< *Beha Hondaŕ Heda Mehe
Muga Den
Itsas Zain Den Goi Behe Uri

1.
> *Bi^e ^o^teŕ îre ni^i
nihe ri^
tze^ ze^ ri^ goi mi^i i^i

3
> *B(iî)  ôtirr î^i hī
hi^i ^î
zî ^î ^î go n(ī^)

4.
> *Bôtirrī^ī^ī^ī^gon

= Bôt(i)rrī^go(n)

> Môtrīkô <> Mûtrīkû

☆☆☆

¤ Nota :

Ondarroa y Motriko,
tienen nombres con
etimologías conceptualmente similares,
como ocurre con Bermeo y Lekeitio.

♧◇♧
¤ Etimologias propias de @fga51.
♧◇♧



lunes, 25 de marzo de 2024

ONDARROA  Bizkaiako kostaldean, EH. Jatorrizko Esanahia.

 









◇◇◇


¤ ONDARROA

" Ondarroa Bizkaiko ipar-ekialdeko ertzean dagoen kostaldeko udalerria da, Lea-Artibai eskualdekoa.

Ondarroa, kostaldeko beste herri asko bezala, (Mutriku esaterako), oso malkartsua da. Artibai errekaren bokalean kokaturik, eremu oso estuan hedatzen da. 

Udalerriak herrigune bat du. Bertan kokatzen dira etxerik gehienak, eta baita portua ere. Hiru nekazal-auzo ere baditu: Errenteria, ibaiaren alboan, Berriatuara joateko bidean. Goimendia auzoa, kostaldean. Eta Gorozika auzoa, Gipuzkoarekin muga egiten.

1351n, Plentzia, Lekeitio eta Bilborekin, Ingalaterraren aurkako ligan parte hartu zuen, ingelesek Biarritz eta Baiona okupatu eta gero. XV. mendean zehar, Bandoen arteko borroka odol­tsuek Ondarroa el­kortu zuten.

Mende hauetan Artibai ibaian 23 burdinola ere egon ziren, eta hango burdin asko Ondarroako portutik ateratzen zen txalupetan."

☆☆☆


¤ Etimología



《 Distinto origen que:
▪︎Andorra
< *Zan Oro Heda Goi Doŕ Haitz
•Altas Cumbres Rocosas de Gran Extensión
Total.
> *^An u^u îre hui dorr ^atz
> *Ân iî î^i ^ii dorr âz
> *ÂN(Ī^)DORRÂ(Z)
> ÂNDORRÂ^  》



▪︎ONDARROA

•Giltza:
•Ez Hondar Aho, ez Burdin Ola, ez  Hondar Pilo, e.a.
•"Muga" da giltza, Gipuzkoa eta Bizkaiaren arteko muga, baita "Hondaŕ" , "Itsas" eta "Zain" ere.

0.
< *Beha Hondaŕ Oro Heda
Den Itsas Zan Aurre Muga
Uri Zain Den.


¤ Significado

Villa Vigilante que Mira Playa Muy Extensa (Saturrarán) en que está la Frontera Frente al Mar Abierto.


▪︎ Evolución fonética y aglutinación del nombre


▪︎ONDARROA

0.
< *Beha Hondaŕ Oro Heda
Den Itsas Zan Aurre Muga
Uri Zain Den.

1.
> *BI^e ^Ondarr O^o Îra
Rî Tza^ Za^ Arre Nuha
U^i Zai^ Ri^

2.
> *B(iî) Ôndarr Ō (Î)^A
(^Î ) Zâ ^Â Arre H(i)^a
U(î) ^A(î) (^î)

3.  
> *BÔNDARRŌÂ
^Â ^Â ARR(I) ^Â U Â

> *BÔNDARRŌĀ^RRÂUÂ

4.
(au > o)
> *BÔNDARRŪĒRRÔÂ

> *(B)ÔN•DARR•(ĪĪ)•RRÔÂ

(cae b inicial)
> ^ÔN•DAŔ•ŔÔÂ
= ÔNDAŔŔÔÂ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧








ARTIBAI, Ibaia. Bizkaia, EH. Jatorrizko Esanahia.






◇◇◇

▪︎ARTIBAI,
Bizkaiko ekialdeko ibaia.

"Artibai ibaia, Ondarroan itsasoratzen da eta itsasoratzean, ibaiak 70 metroko zabalera dauka.
25 kilometro luze da, Oiz menditik Bizkaiko golkoraino. Ibaiaren sorburua itsas mailatik 1.000 metrora dago."

☆☆☆

¤ Etimología

(No viene de "arte ibai": rio de encinas o rio del medio)

▪︎ARTIBAI

0.
< *Zan Muga Aurre Heda Den Ibai

¤ Significado

•Rio que fluye muy ante la frontera.
(frontera B-G)

¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre

0.
< *Zan Muga Aurre Heda Den Ibai

1.
> *za^ nuha arre îte ri^ ibai

2.
> *zâ hi^a arri Îti ^î ibai

3.
> *zâ(^i)âarrītībai

4.
> *zā^rr(ī)tībai

> *(z)āŕtībai

> ^ĀŔTĪBAI

♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧