Mostrando entradas con la etiqueta Villas. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta Villas. Mostrar todas las entradas

sábado, 19 de octubre de 2024

San Martín de  UNX / UNTZ. Merindad de Erriberri-Olite, Nafarroa, Euskal Herria. Jatorrizko esanahia.

 









◇◇◇ 


¤ San Martín de  UNX / UNTZ
Merindad de Erriberri,
Nafarroa, Euskal Herria. 

San Martin Unx edo Donamartiri Untz
(hegoaldeko goi-nafarreraz: Sanmartiñe) 
Euskal Herriko udalerri bat da, 
Nafarroa Garaia lurraldean kokatuta. 
Erriberriko merindadean 
eta Erdialdea eskualdean dago. 

Herri hau mendi baten inguruan dago, 
650 metroko altueran, 
eta San Martin eliza da nagusi, 
eliza erromaniko nabarmena. 
Malda handiko herria da, 
eta 100 metro baino gehiagoko aldea du 
eremu baxuenaren eta altuenaren artean, 
hori guztia herrigunean bertan. 
Udalerria oso eremu malkartsuan dago, 
Gerindako eta Uxueko mendilerroen arteko elkargunean, 
eta horrek mahastiak landatzeko terraza egokiak sortzen ditu. 
Gerindaren goialdean Gerindako errota dago, 
Euskal Herrian ohikoa den haize errota bakarra.
Bertako biztanleak sanmartindarrak 
edo donamartiritarrak dira. 

☆☆☆ 

¤ Etimología 

Toponimoa hainbat modutan 
agertu da historian zehar: 

Unsi (1062) 

Unxi (1066) 

Vnsi (1102) 

Unse (1137) 

Vunx (1171) 

Unx (1191) 

Uncs (1195) 

Sancti Martini de Viss (1200) 

Sancti Martini d'Uis (1254) 

Sant Martin d'Ussue (1256) 

San Martin d'Uyssue (1268) 

Sant Martind de Uissue (1280) 

Sant Martin de Uncs (1319) 

Sant Martin d'Unx (1366) 

San Martin (1587) 

San Martin de Unx (1802) 

San Martin Untz (1974) 

Donamartiri Untz (1978) 

San Martin Unx (1990) 

San Martin Unx (2000) 

☆ 

▪︎UNX  <  UNTZ   

< *UUNTZI  < *VUNTZI  < *BUNTZE 

0.
< *BEHA ORO GOI MUGA 
HEDA DEN HIRI ZAINA 

¤ Significado 

•VILLA GUARDIANA 
QUE MIRA  EXTENSAMENTE
TODA EN ALTO
LA FRONTERA. 

¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre 

0.
< *BEHA ORO GOI MUGA 
HEDA DEN HIRI ZAINA 

1.
> *BIÊ  U^U  HUO  NUHE
(Î)TE  RI^  (Î^I)  ZEHE 

2.
> *B(IÎ) Ū   ÛU  N(I^I)
  TE (^Î )  ZE^E 

3.
> *BŪNTZĒ  <>  VŪNSĒ  <>  ŪNSĒ   
(1137) 

> *VŪNTZI  <>  UŪNSI  <>  ŪNSI <>  ŪNXI <>  VŪNXI
(1062)  (1066)  (1102) 

4. 

> ^ŪNTZ  <>  VŪNX  <>  ŪNCS
(1171)   (1195) 

< > ŪNX    (1191)


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧










sábado, 31 de agosto de 2024

LABRAZA. Araba, EH. Jatorrizko esanahia.

 









◇◇◇


¤  LABRAZA


Labraza Arabako hegoaldeko herri 
eta kontzeju bat da, Oion udalerrikoa. Hiribildu harresiduna da.
Oiondik gertu dago, 
Nafarroa Garaiarekiko mugan.

Erdi Aroko herria da. Antso VII.a Nafarroakoak forua eman zion 1196. urtean eta San Cristobal de Labraza izena jaso zuen.

Gaztelu bati buruzko dokumentazioa dago, tartean tenenteen izenak, nahiz eta gaur egun gazteluaren arrastorik ia ez dagoen.

Egungo herrigunean geratzen dira hormatal eta dorrearen aztarnak bakarrik, Goiko Plazan, etxez inguratuta.
Antza, gazteluaren inguruan eraiki zen herria.

1461ean, Guardiarekin batera, 
Gaztelako Erresuman sartu zen. 

1501eko abuztuaren 14an Arabako Ermandadean sartu zen.

☆☆☆


▪︎LABRAZA

< *LABARRAZA


¤ Etimología

0.
< *GOI  ORO  HEDA 
BEHA MUGAREN AURRE DAN
URI ZAINA•


¤ Significado

VILLA GUARDIANA
QUE MIRA ANTE LA FRONTERA
EXTENDIDA TODA EN ALTO.


¤ Evolución fonética
y aglutinsción del nombre


0.
< *GOI  ORO  HEDA 
BEHA MUGAREN AURRE DAN
URI ZAINA

1.
> *HUI  ULU  ÎRA
B(I)  NUHA(^I)N  ARR(E)  RAN
U^I  ZANA

2.
> *(^II)  (I)L(I )  (Î)^A
B  N(I)^AN  ARR  ^AN
IΠ ZANA

3.
> *LÂBÂNÂNARRÂNĪZANA

4.
(N intervocálicas >  H)

> *LÂBÂHÂHARRÂHĪZAHA

(H intervocálicas > ^ vocales nasales ^)

> *LÂBÂ^Â^ARRÂ(^Ī)ZA^A

> *LÂB(Ā^)RRÂZĀ

> LÂBŔÂZĀ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧


lunes, 26 de agosto de 2024

ABADIANO / ABADIÑO -  DURANGO - TABIRA - MAÑARIA - OTXANDIANO  /  OTXANDIO. En el Duranguesado de Bizkaia. Euskal Herria. Jatorrizko esanahiak.

 








◇◇◇


¤ ABADIANO / ABADIÑO - DURANGO -TABIRA
- MAÑARIA - OTXANDIANO  /  OTXANDIO.
En el Duranguesado de Bizkaia.

☆☆☆

▪︎ABADIÑO / ABADIANO

¤ Etimología

▪︎ABADIANO / ABADIÑO

0.
< *HEDA BEHE ATX GOI DOŔ
ZAIN BEHA MUGA ORO
DEN URI

¤ Significado

POBLACIÓN QUE SE EXTIENDE BAJO
ALTA CUMBRE ROCOSA MIRANDO
GUARDIANA TODA LA FRONTERA.

¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre

0.
< *HEDA BEHE ATX GOI DOŔ
ZAIN BEHA MUGA ORO
DEN URI

1.
> *ÎRA  BIΠ  AX  HUI  DU^
ZEMIÂ NUHE  O^O

2.
> *(Î)^A  B(Ī)   AS   ^II   DÎ
^INI  NI^I   Ō

3.
> *ÂBAZĪDÎ
ÎH(I)Â N(Ī)  Ō

4.
> *ÂBA(^Ī)DÎÎ^ÂNO

> ÂBADĪ^ÂNO

> ÂBADĪÊNO 
>  ÂBADĪÎNO > ÂBADĪNO

= ÂBADĪÑO


♧♧♧


▪︎DURANGO
Durangoaldea actual.
Era el Duranguesado.
El Actual Durango era Tabira.

¤ Etimología

0.
< *DOŔ ORO HEDA ZAN GOI
DAUEN HERRI

¤ Significado

COMARCA QUE TIENE
MUY ALTAS CUMBRES
TODO EXTENSAS.

(Sierra de Anboto)

¤ Evolución fonética
y aglutinación drl nombre

0.
< *DOŔ ORO HEDA ZAN GOI
DAUEN HERRI

1.
> *DU^  U^U  (Î)RA  ^AN  GO
RO(I^)  (I)Ŕ

2.
> *DŪRĂNGO^O(Ŕ)

3.
> DŪRĀNGŌ^


♧♧♧


▪︎TABIRA
Actual barrio de Durango
que antes era todo el actual
Durango, porque Durango
era la actual comarca de todo
el Duranguesado.

¤ Etimología

0.
< *HEDA BEHE
ORO HEDA ZAN ATX
GOI DEN URI


¤ Significado

VILLA QUE SE EXTIENDE BAJO
GRAN ALTA PEÑA TODA EXTENSA

(Sierra de Anboto)

¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre

0.
< *HEDA BEHE
ORO HEDA ZAN ATX
GOI DEN URI

1.
> *ÎTA  BI^I
U^U  ÎRA  ZA^  AX
HUI RI^  U^I

2.
> *TA  BĪ
I^I  ÎRA ^  AS
(^II ^Π IÎ)

3.
> *TABĪĪÎRAÂA(Z)

4.
> TABĪRĀ^

♧♧♧

▪︎MAÑARIA

¤ Etimología

0.
< *GOI DOŔ ORO
-BEHE ZAN DEN HEDA
-DEN URI LAU•A

¤ Significado

PUEBLO EN LLANO
QUE ESTÁ DESPLAZADO MUY BAJO
CUMBRE TODA ALTA.

¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre

0.
< *GOI DOŔ ORO
-BEHE ZAN DEN HEDA
-DEN URI LAU•A

1.
> *HUI  RU^  U^U
M(I^I)  ZA^  RIN ÎRA
RIN U^I  RAUA

2.
> *(^II  ^Î IÎ)
M  ^  ^IN  Î^A
RI^  IΠ ^A(I)A

3.
> *MÂÎNÎÂ
RĪ^Ā

4.
> MÂÑÂRĪĀ


♧♧♧


▪︎OTXANDIANO / OTXANDIO

1115ean herriaren izena lehen aldiz dokumentatuta azaldu zen, Antso VII.a Nafarroako erregeak sinaturik. Baina 1236 eta 1254 artean jaso zuen Hiri-Gutuna, Diego Lopez Harokoak. Beraz, Bizkaian sortutako lehen herrietako bat da.

Mugakideak

•Abadiño (iparraldean)

•Dima (ipar-mendebaldean)

•Aramaio (Araba) (ekialdean)

•Legutio (Araba) (hegoaldean)


¤ Etimología

0.
< *ORO GOI ATX HEDA ZAN
DEN BEHE HEDA
MUGA ORO ZAINA DEN URI

¤ Significado

VILLA QUE ES LA GUARDIANA DE TODAS LAS FRONTERAS
(B / A / G)
QUE ESTÁ DESPLAZADA DE ABAJO
DE MUY EXTENSA PEÑA TODA ALTA
(Sierra de Anboto)


¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre

0.
< *ORO GOI ATX HEDA ZAN
DEN BEHE HEDA
MUGA ORO ZAINA DEN URI

1.
(nb>m)
> *O^O  HOI  ETX  ÎRA  ^AN
DIMI^I ÎRA
NUHE  O^O  ^EHA  RI^ U^I

2.
> *Ō  Ô  (I)TX  (Î)^A  ÃN
DINĪ^A
N(I^I)  Ō  (Î)^A (^Î )  U

3.
> *ŌTXĀN
DIHĪÂ
NŌ  A U

4.
> ŌTXĀNDI^ĪÂNŌO

= ŌTXĀNDĪÂNŌ

> *ŌTXĀNDĪÂHŪ  > *ŌTXĀNDĪÂŪ^

ŌTXĀNDĪŌ^


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧


domingo, 25 de agosto de 2024

ELORRIO. Duranguesado, Bizkaia. EH. Jatorrizko esanahia.

 












◇◇◇


▪︎ELORRIO
•Bizkaia
•Duranguesado occidental.

•.Elorrioren mugakideak honakoak dira:

-Iparraldean Berriz eta Zaldibar;

-Hegoaldean Arrasate (Gipuzkoa) eta Aramaio (Araba);

-Sortaldean Elgeta eta Bergara
 (Gipuzkoa);

-Sartaldean Atxondo eta Abadiño.

☆☆☆


¤ Etimología

Nada que ver con 'elorri' : espino.


0.
< *BEHA AURRE ATX GOI DOŔ HEDA ORO
MUGA-ZAINA DEN URI


¤ Significado


VILLA GUARDIANA DE FRONTERAS
QUE MIRA ANTE ALTAS CUMBRES ROCOSAS
TODO EXTENSAS.

(Sierra de Anboto, Udalatx, Betsaide,,
Intxorta, etc...)


¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre



0.
< *BEHA AURRE ATX GOI DOŔ HEDA ORO
MUGA-ZAINA DEN URI

1.
> *BI  ARRE  ES  HOI ROŔ  ÎRE  O^O
NUHE-ZENE  RI^  U^I

2.
> *B(I)  ALE  EZ  Ô  ^OŔ  Î^I  Ō
HI^I -^IHI  ^Π  IÎ

3.
> *BÊ   EL(I)  (I^)  ÔÔRRĪ^Ō
(^Ī-Î^I  Π Ī)

4.
> *(B)ĒLŌ^RRĪ^Ō

(cae b inicial)

> ĒLŌRRĪŌ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧










sábado, 24 de agosto de 2024

IZORIA. En el Valle de Ayala / Aiara. Araba, EH. □ SORIA. Bajo los Picos de Urbion en el Alto Duero. Castilla la Vieja. □ Jatorrizko esanahiak. / Significados originarios.

 

















◇◇◇


¤ IZORIA - SORIA
Araba, EH - Alto Duero, Castilla la Vieja

☆☆☆


▪︎IZORIA

En el Valle de Ayala / Aiara.
Araba.
EH.
A vista de Sierra  Salbada.

XIV. mendean Ibarguren dorrea izan zen
ondoren Jose Uriondok eskuratu
eta Uriondo dorrea bihurtu zena.
1758 arte iraun zuen.
Larrabea izeneko beste dorre bat
ere izan zen.



¤ Etimología


•Yçoria (1454), 

•Izoria (1510), 

•Yzoria, (1533) 

•Hizoria, (1798) 

•Izoria, (1798).

Desde esta fecha,
la última forma escrita
aparece ininterrumpidamente
escrito con esta grafía
hasta el presente.

•Fonética aglutinada alto 

HYÇORÎÂ
<> HĪZORÎÂ
<>  HIIZORÎÂ
= HII -Z- OR - ÎÂ


•Origen

Antigüedad - Medievo:

Completo:


0.
< *AIARAN GOI  ZAN  ORO  HEDA  DEN  URI

Moderno:

~ AIARAN GOI HANDI ORO HEDA URI

(zan den > han-dî :
que es grande, gran, mucho, muy)


¤ Significado

PUEBLO  QUE  ESTÁ  DESPLAZADO
TODO MUY EN LO ALTO DE AYALA.


¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre


0.
Euskera arcaico:

< *AIARAN GOI  ZAN  ORO  HEDA  DEN  URI

1.
•Hasta s. XII-XIII
•(antigüedad- alto medievo)
•(h aspirada y vocales nasales)

> *EIERE^ HUI  ZE^  ORU  ÎRA  RI^  U^I

2.
Evolución fonética:

> *ĪIRΠ HII  Z(Î )   OR(I)  Î^A   (^Î)  (IÎ)

3.
Aglutinación:

•Bajo medievo

> (Ī^Î)-HII-Z-OR-ÎÂ

= HYÇORIA = HYZORIA

•Edad  moderna

= YÇORIA = YZORIA = IZORIA

•Actualidad

= IZORIA


♧♧♧


▪︎SORIA

Conceptos:
Urbión, Duero, Castilla la Vieja.

Soria entra en la historia propiamente con su repoblación entre el 1109 y el 1114, por el rey aragonés Alfonso I el Batallador. Enclave estratégico debido a las luchas por el territorio entre los reinos de Castilla, Navarra y Aragón, Soria pasó a formar parte de Castilla definitivamente en 1134, durante el reinado de Alfonso VII. En Soria nació Alfonso VIII, y tenía establecida su corte Alfonso X cuando recibió la oferta al trono del Sacro Imperio Romano-Germánico. En Soria murió el depuesto rey Jaime IV de Mallorca, y se casó en primeras nupcias Juana I de Nápoles. Pujante durante la Baja Edad Media gracias a su situación fronteriza y su extensa cabaña ovina, Soria entró luego en una lenta decadencia durante los siguientes siglos. Sufrió daños en la Guerra de Sucesión y, más graves, durante la Guerra de la Independencia.


¤ Etimología


0.
< *UŔBION DEN DORO SOŔBURU
BEHE ALDE
IBAI HEDA ZEHAR
DEN HIRI


¤ Significado

CIUDAD QUE ESTÁ ABAJO
JUNTO A URBION,
NACIMIENTO DEL DUERO,
SURCADA POR EL RIO.


¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre


0.
< *UŔBION DEN DORO SOŔBURU
BEHE ALDE
IBAI HEDA ZEHAR
DEN HIRI

1.
> *U^MIU^  RI^ RO^O  SO^MU^U
MIΠ E^RI
IME  ÎRA  ZIÂ^ 
RI^  ^I^I

2.
> *ÎNIΠ  ^Π ^Ū  SÔNIÎ
NĪ  ÎRI
INI  Î^A  (^I) 
(^Î)  (Ī^)

3.
> *ÎHĪ  Π Π SÔHĪ
HĪ  ÎRI
IHI  Π  

4.
> *Î^Ī  Π Π SÔ(^Ī)
(^Ī)  (I)RI
I^I  ÎĀ^

= *^ĪSÔRĪĀ^

<> SÔRĪĀ


♧♧♧


¤ Oharra

Similitud fonética
Izoria - Soria,
con semántica distinta.
Fruto de dos aglutinaciones
con origenes de ubicación
y función diferentes.
Ambas poblaciones están en altos montañosos.
Por Soria pasa el alto Duero y es ciudad.
El Duero desemboca en Oporto, Portugal,
Izoria es aldea y su arroyo es el Izoria
que afluye al rio Nerbioi que a su vez
afluye al Ibaizabal en Basauri y de allí
por Bilbao hasta desembocar en Santurtzi,
puerto de Bilbao, en el Golfo de Bizkaia,
mar Cantábrico.


♧◇♧
¤  Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧

















lunes, 12 de agosto de 2024

UXUE. Merindad de Olite / Erriberri. Nafarroa Garaiaren Erdialdea. Euskal Herria. Jatorrizko esanahia.

 









◇◇◇


▪︎UXUE <> UXUA
Hegoaldeko Nafarroa Garaia.
Merindad de Erriberri / Olite.
Nafarroako Erdialdea.
En un gran alto desde en que se ve
gran parte de Nafarroa y el rio Zidakos.
Villa atalayera, vigía.
Hegoaldeko goi nafarreraz hitz egiten zuten.

☆☆☆


¤ Etimología


Usxue (1058)

Ossue (1062)

Unse (1076)

Ussua (1093)

Uxua (1102)

Ussoe (1111)

Uxuci (1136)

Vssue (1137)

Iusua (1150)

Ux (1171)

Uns (1201)

Uxue (1208)

Ussua (1230)

Uxoa (1234)

Uxue (1265)

Uissue (1280)

Uxoe (1290)

Urxue (1330)

Uxue (1366)

Usua (1473)

Ujue (1534)

Uxue (1614)

Uxue (1802)

Uxue (1829)

Ujue (1930)

Usue (1978)

Uxue (1990)

Uxue (2000)

☆☆☆

▪︎UXUE
<> UXUA
<> USXUE
<> USSUA
<> USXUEA
<> UZSUEA

▪︎UXUE  /  UXUA

0.
< *GOIAN ORO
DEN BEHA ZAN HEDA OSO
HIRI ZAINA



¤ Significado


LA VILLA VIGÍA
QUE MIRA MUY EXTENSÍSIMAMENTE
TODA EN ALTO.

VILLA ATALAYA DE NAFARROA.



¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre


0.
< *GOIAN ORO
DEN BEHA ZAN HEDA OSO
HIRI ZAINA

1.
> *HUIE^  U^U
RIMI^E  ZE^ ^IRE  USU
^I^I  ZENA

2.
> *(^IIÎ )  Ū
^INIΠ Z(Î )  (Î^I)  USU
(Ī^ ) ZEHA


> *Ū  IHĪ  ZUSU ZE^A

3.
> *Ū  (I^Ī ) Z(I)SU  ^EÂ

4.
> ŪZSUÊÂ

> ŪSXUÊÂ

> ŪXU  >  ŪXUÊ


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧








sábado, 3 de agosto de 2024

GERNIKA - LUMO . Bizkaia, Euskal Herria. Jatorrizko esanahia.

 









◇◇◇


¤ GERNIKA-LUMO 

☆☆☆


▪︎LUMO

Desde Lumo se obtiene una bonita perspectiva a vista de pájaro
del municipio de Gernika.

1051. urteko dokumentu batean aipatzen dira lehen aldiz Gernika eta Lumo. Erdi aroko garai horretan, Lumo uri bat zen, eta itsasadarrean kokatzen ziren etxe gutxi batzuetako multzoa eta portua, Lumoko auzo bat, hori zen Gernika.

¤ Etimología
▪︎LUMO

0.
< *ORO GOI HEDA
BEHA OKA HERRI
DEN URI

¤ Significado

POBLACIÓN QUE MIRA
LA COMARCA DEL OKA
EXTENDIDA TODA EN ALTO.


¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre


▪︎LUMO

0.
< *GOI ORO HEDA
BEHA OKA HERRI
DEN URI

1.
> *HUI  URU  ^IRE
MI^E  OGE  ^IŔ
RI^  U^I

2.
> *^U  ULU  (Î^I)
M(IÎ)   OHI  ÎL
(^Π IÎ)

3.
> ^ŪLU
M O(^I)  (Î)L

4.
> (Ū)LUMO(L)

= LUMO


¤ NOTA

En Lekeitio hay una colina llamada LUMENTZA :

▪︎LUMENTZA

0.
< *ORO GOI MUINOA DEN BEHA HEDA ITSASOA

La colina toda alta que mira extensamente el mar.


Alta colina atalayera marina.


0.
< *ORO GOI MUINOA DEN BEHA HEDA ITSASOA

1.
> *(U)LU HU(I)  MIIH(U)E  RIM(I)^E  ^IRE  ITSASUE

2.
> *LU ^U  M(Ī)^E  (^I)NÊ  (Î)^E  TSAZ(II)

3.
> *LŪMÊNĒ^TZA(Z)

4.
> *LŪMÊN(Ē)TZA^

> LŪMÊNTZÂ




Como se ve en LUMO u LUMENTZA,
los radicales de tipo :

*LUM-

*LUME-

*LUMEN

en topónimos indican :

< ORO  GOI  BEHA  HEDA  DEN - XXX.

"Que Está Todo en Alto y Ve 'XXX' Extensamente".


♧♧♧


▪︎GERNIKA


1051. urteko dokumentu batean aipatzen dira lehen aldiz Gernika eta Lumo. Erdi aroko garai horretan, Lumo uri bat zen, eta itsasadarrean kokatzen ziren etxe gutxi batzuetako multzoa eta portua, Lumoko auzo bat, hori zen Gernika.

Inguru horretan, On Tello kondeak Gernikako hiribildua sortu zuen 1366ko apirilaren 28an. Jatorrian, hiribildua, batetik, Bermeotik Durangorako bideek, eta bestetik, Bilbotik Elantxoberako nahiz Lekeitiorako bideek osaturiko bidegurutzean kokatuta zegoen. Horrenbestez, leku estrategikoan kokaturik zegoen; kokaleku horretatik, gainera, bide horiek ez ezik, berezko bide bat ere igarotzen zen, itsasadarra alegia; bertara, itsasontziak Susoko Portua deritzonaren etxeraino iristen ziren. Sorrera horretan, hortaz, merkataritzari loturiko arrazoi batzuk ere egon ziren.


¤ Etimología


▪︎GERNIKA

0.
< *GOI  HEDA  DOŔ
AURRE  BEHE
OKA IBAIAREN ALDE
HEDA DEN URI


¤ Significado

•Villa que se extiende
junto al rio Oka
abajo ante
extensas altas cumbres.
(sierras montañosas)


¤ Evolución fonética
y aglutinación del nombre


0.
< *GOI  HEDA  DOŔ
AURRE  BEHE
OKA IBAIAREN ALDE
HEDA DEN URI

1.
> *GUI  ^IRE  RUŔ
ARRE  MI^I
UKA  IMAAI^  A^RI
^IRA RI^  U^I

2.
> *G(II Î)^E  (^I)Ŕ
EŔ  NĪ
IKA  NĀ  Â(^I)
(Î)^A  (^I  I^I)

3.
> *GÊŔ(E)ŔNĪKAHĀÂÂ

4.
> GÊŔŔNĪKA^ĀĀ^

= GÊŔNĪKĀ^


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧





viernes, 2 de agosto de 2024

MARKINA-XEMEIN  |  MALLABIA Bizkaia, Euskal Herria. Jatorrizko esanahiak.

 





◇◇◇


¤ MARKINA-XEMEIN  |  MALLABIA
Bizkaia.
En la muga con Gipuzkoa.
(Ermua, Eibar, Elgoibar)

☆☆☆


▪︎ MALLABIA
Bizkaia

 "Mallabia Bizkaiko ekialdeko udalerri 
bat da. 
Eskualdeari dagokionez, 
Durangaldeko (Bizkaia) elizate bat da, nahiz eta zerbitzuen aldetik Debabarrena (Gipuzkoa) eskualdean sartuta egon.
Durangaldeko eskualdearen ipar-ekialdean kokatua, Mallabia Eibartik sei kilometrora dago, eta Bilbotik 40 kilometrora. 
Bizkaiko udalerria izan arren, Mallabia Deba ibaiaren arroko herria da, eta nahiz eta administratiboki 
Durangaldeari lotuta egon, zerbitzu askotarako Debabarrenaren eraginpean dagoela esan daiteke."


¤ Etimología

0.
< *MUGA ORO HEDA
BEHA DEN
URI ZAIN-A


¤ Significado


LA VILLA  VIGILANTE
QUE MIRA EXTENSAMENTE
TODA LA FRONTERA.
(con Gipuzkoa)


¤  Evolución  fonética
y aglutinación del nombre.


0.
< MUGA ORO HEDA
BEHA DEN
URI ZAIN-A

1.
> *MUHA  URU  ^IRA
BI^E  RI^
U^I  ZEN-A

2.
> *M(I)^A  ULU  ÎLA
BIΠ ^Î
I^I  ^IH-A

3.
> *M  ILI ÎLA
BĪ^
^Ī^-A

4.
> MÂIL(Ī)LABĪ^Â

> MÂ(I)LLABĪÂ

> MÂLLABĪÂ


♧♧♧


▪︎MAŔKINA-XEMEIN

•Comarca fronteriza en el medievo,
entre Bizkaia y Gipuzkoa,  abarcando desde las villas de Markina (B)
 y Mallabia (B) hasta las villas
de Elgoibar (G),
Soraluze-Placencia de las Armas (G) 
y Eibar (G).

•Villa en Bizkaia.
Actualmente unida a la anteiglesia de Xemein.

" Markina-Xemein 
Bizkaiko ekialdeko udalerri bat da, Lea-Artibai eskualdekoa. 
Markina-Xemein 1952an sortu zen, Markina uriak eta Xemein elizateak bat egin zutenean."

"Durante la Edad Media el nombre de Markina hacía referencia a la comarca fronteriza situada entre Bizkaia 
y Gipuzkoa, que comprendía la cuenca del río Artibai y la cuenca baja del Deba.

Markina era el nombre de una de las merindades en las que se dividía el Señorío de Bizkaia, la que ocupaba la parte central del valle del Artibai, conocido también como valle de Markina.

En el lado guipuzcoano, en el valle del Deba, la zona donde se fundarían Eibar y Placencia de las Armas - Soraluze se denominaba Marquina de Yuso y la zona donde se fundaría Elgoibar, Marquina de Suso.

La propia Elgoibar, fundada en 1346, se denominó Villamayor de Marquina, aunque el nombre no tuvo éxito y acabó desapareciendo.

Según esta teoría el nombre de Markina aludiría a la condición de la zona como distrito fronterizo entre
Bizkaia y Gipuzkoa, quizás por aquel entonces sin límites claramente definidos entre ambos territorios. En el siglo XIV era un territorio conflictivo y peligroso debido a las incursiones de los banderizos de un territorio en el otro.

En un lugar del territorio de la Merindad o valle de Marquina, en su parte vizcaina, es donde en 1355, el señor de Vizcaya Don Tello funda una villa de nueva planta a la que denomina Villaviciosa de Marquina. Con el paso del tiempo, esta villa deja de ser conocida como Villaviciosa y pasa a ser conocida únicamente como Villa de Marquina o simplemente Markina, tomando para sí el nombre que antaño se refería a toda una comarca. Este proceso correría parejo al de que el resto del territorio, especialmente en la parte guipuzcoana, dejase de ser conocido por ese nombre."

☆☆☆


¤ Etimología

0.
< *MUGA AURREAREN
GAINEAN DEN
BEHA HEDA
HERRI  (<>URI) ZAINA


¤ Significado

•LA COMARCA / VILLA VIGILANTE
QUE MIRA
DESPLAZADA ARRIBA (EN ALTO)
ANTE LA FRONTERA (con Gipuzkoa).


¤ Evolución fonètica
y aglutinación del nombre


0.
< *MUGA AURREAREN
GAINEAN DEN
BEHA HEDA
HERRI  (<>URI) ZAINA

1.
> *M(U)^A  A(I)RRA(I^I^
KEN(I)A^  RI^
M(I^)Â ^  ^IRA
^ELI <> U^I ZENA

2.
> *MÂ ARRA
KIN  (^Î)
NÂ (Î)^A
ÎRI <> IΠ ^IHA

3.
> *MĀRRA
KINÂ
HÂÂ
(Î^I <> IÎ)  (Î)^A

4.
> *MARR(A)KINÂ^ÂÂÂ

= MAŔKINÂ^ÂÂ

= MAŔKINĀ^



▪︎ XEMEIN < JEMEIN < HEMEIN
Anteiglesia de Markina, actualmente
unidas en Markina-Xemein.


¤ Etimología

0.
< *AUZO MUGA ZAINA BEHA HEDA DEN


¤ Significado

•BARRIO VIGILANTE DE LA FRONTERA
QUE MIRA EXTENSAMENTE.

(muga B - G)


¤ Evolución fonètica
y aglutinación del nombre


0.
< *AUZO MUGA-ZAINA BEHA HEDA DEN

1.
> *OZO  NUHE  ZENE  B(I)^E (^I)RE RIN

2.
> *(U)ZU  HUHE  ^EN(E) BÊ ^E ^IN

3.
> *ZI^IHEÊNBÊÊÎN

NB > M

= *ZĪHĒMĒ^ÎN

(medievo)


4.
*ZĪHĒMĒÎN

4.1  Euskera

*ZĪHĒMĒÎN

> *S(Ī^)ĒMĒÎN

> XĒMĒÎN


4.2   Castellano

*ZĪHĒMĒÎN

> *(^Î)HĒMĒÎN  >  HĒMĒÎN
 
<>  JĒMĒÎN


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧