Mostrando entradas con la etiqueta Costa Vasca. Mostrar todas las entradas
Mostrando entradas con la etiqueta Costa Vasca. Mostrar todas las entradas

martes, 9 de abril de 2024

EA. Bizkaiko kostaldean. Euskal Herria. Jatorrizko Esanahia.

 








◇◇◇


▪︎EA

" Ea 
(tokiko euskaran Ie ahoskatua, beste leku inguruan Ixe) 
Bizkaiko ipar-ekialdean dagoen kostaldeko udalerri txiki bat da. Ibarrangelu eta Ispaster udalerrien artean dago. XVI. mendetik ekonomia jarduera nagusia arrantza izan du." 

"Arrantzalegune txiki bat zena
udalerriaren hirigune bihurtu zen."

" Izen bereko ibaia herriburuan bertan itsasoratzen da, udalerria bitan bananduz. Alde bi horiek lau zubik lotzen dituzte, horietatik zaharrena, "erromatarra" deritzona, armarrian agertzen dela. Herria itsasadarrean dago kokaturik, portu natural baten ondoan."

☆☆☆

¤ Etimología

▪︎EA

" Etimologoen iritziz, 'ihitoki' esan nahi du. 
1492ko dokumentu batean jada
'Heam' izena ageri da."

Baina "ihitoki" ez du honetaz zer ikusirik...

< HEAM (1492)

0.
< Itsasadaŕ Zan Oro Atze
Heda Ibai Alde
Den Arrantza Uri Mehea


¤ Significado

•Pueblo Pequeño de Pesca
Que Se Extiende Junto al Rio (Argin)
Muy Atrás de Toda la Ría.


¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre


0.
< Itsasadaŕ Zan Oro Atze
Heda Ibai Alde
Den Arrantza Uri Mehea

1.
> Sesere^ ze^ u^u etz
Hire ime a^re
Ri^ ala^za u^i mi^ie.

2.
> Zizirî  zî iî iz
H(i)^e (i)ne ê^e
(^Î) Arâza (iî) m(iîi).

3.
> ZI^I^Î ^ÎIÎ I^ > ZĪ^
HÊHEÊÊ > HÊ^Ē^ > HĒ^
A^Â^A M > Ā^M

4.
> ZĪHĒĀM

> ^ĪHĒĀM

> HĒĀM  (1492)

> ^ĒĀ^


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧







miércoles, 3 de abril de 2024

SOLLUBE eta JATA. Bizkaiko mendiak. Jatorrizko Esanahiak.

 












◇◇◇



¤ SOLLUBE eta JATA,
Bizkaiko mendiak.


"El monte Sollube es una montaña de 683 metros de altitud perteneciente los montes vascos. Se ubica en la localidad vizcaína de Bermeo en el País Vasco, en la orilla izquierda de la ría de Mundaka, y constituye uno de los límites de la Reserva de la Biosfera de Urdaibai. Se extiende por terreno de los municipios de Bermeo, Meñaka, Arrieta y 

Busturia. 

La cima se sitúa en Arrieta.
Su estratégica situación geográfica y su altitud, estando cerca de la orilla del mar es relativamente alto, le ha condenado a ser un centro importante de telecomunicaciones, por ello su cumbre está erizada de antenas de telefonía, televisión y radio. Es uno, el primero, de los cinco montes bocineros de donde se convocaba a Juntas Generales y se daban diferentes avisos mediante toque de bocinas y cuernos y el encendido de hogueras en su cumbre. En su cumbre hay dos vértices geodésicos de primer nivel."



" El monte Jata puede decirse que es la atalaya de Uribe Kosta, ya que desde su cima dominamos la totalidad de la comarca de Uribe, además de otras zonas (600 metros de altura).
Situado entre los pueblos de Arminza, Mungia y Bakio y siendo éste el punto céntrico del imaginario triángulo cuyas lineas obtenemos uniendo estos tres pueblos."

"Jata mendia izen berbera duen mendilerroan kokatzen da, Maruri-Jatabe eta Mungia udalerrietan.
Bakio herrian, itsasertzetik Jata mendiko gailurreraino eramango gaituen ibilbidea hasten da Jatatxiki mendiko gainetik igaroz."

"El monte Jata se ubica en el cordal del mismo nombre, municipios de Maruri-Jatabe y Mungia.
En el pueblo de Bakio comienza el recorrido que nos llevará desde la costa hasta la cumbre del monte Jata pasando por el alto del monte Jatatxiki."

"Maruri-Jatabeko (Bizkaia) mendia, Bakio eta Mungiako mugetan kokatuta.
Igotzeko lekuak: Zumetxaga baselizatik (Bakio), Barandika auzotik (Larrauri albotik) eta Marutxaga gainetik (Armintza eta Mungia arteko errepidean dagoen mendatetik). Bakio eta Armintza arteko errepidean ere hainbat eta hainbat pista irteten dira Jatara igotzeko."



•AHOZKERA : YATA
Se pronuncia Yata en el euskera de Bizkaia.

☆☆☆


▪︎SOLLUBE

Oharra

Normalmente en euskera la finalización -BE viene de Behe : abajo de, parte baja de.

En este caso no puede ser así, es un monte. Otra opción es que venga de Beha : mirar, observar. 

Se elige ésta segunda, por supuesto.


¤ Etimología


0.

< *GOI DOŔ - OSO HEDA ORO - DEN BEHA  -  HEDA ITSAS ZAN


¤ Significado

Alta Cumbre Toda Muy Extensa Que Mira Al Mar Abierto Extensamente.


¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre


0.
< * GOI DOŔ - OSO HEDA ORO
- DEN BEHA - HEDA ITSAS ZAN

1.
> *HUI RUL - OSO ÎRE U^U
- RI BI^E - ÎRE TZE^ ZE^

2.
> *(^II ^I^) - USO ÎLE Ū
- (^Î) BÊ - (Î)^Ê - ZÊ ^Ê

3.
> *(I)SOÎLIŪBĒ^(Z^)Ē

4.
> *SOLLŪBĒ^Ē

= SOLLŪBĒ


♧♧♧



▪︎JATA

¤ Etimología

< *IHATA
<> IÂTA <> YÂTA <> JÂTA
<> HATA <> JATA

0.
< *GOI DOŔ HEDA - ORO MUGA -
- DEN BEHA - ITSAS ZAN HEDA


¤ Significado


Alta Cumbre Extensa -Toda Frontera
- Que Mira - Al Mar Abierto Extensamente.


¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre


0.
< *GOI DOŔ HEDA- ORO MUGA
- DEN BEHA - ITSAS ZAN HEDA

1.
(nb > m)
> *HUI RUL ÎRE - URU NUHA
- RIMI^E - TZE^ ZE^ (Î)TA

2.
> *^II ^I^ Î^I - I^I H(I)^A
- ^INIÎ - ZÎ ^Î TA

3.
> *Ī^HÂ - ÎHĪ - (^Ī^)TA

4.
> *ĪHÂ (Î^Ī) TA

4.1
> *ĪHÂTA

4.2
> Ī^ÂTA <> YÂTA <> JÂTA

4.3
> HÂTA <> JÂTA


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧












miércoles, 27 de marzo de 2024

MOTRIKO / MUTRIKU. Gipuzkoa, EH. Jatorrizko Esanahia.









◇◇◇


¤ MOTRIKO <> MUTRIKU

" Mutriku Gipuzkoako ipar-mendebaldeko erpinean, Bizkaiarekiko mugan dagoen kostaldeko udalerria da.

Ikerlari batzuek bertan kokatzen zela uste izan dute erromatar idazleek aipatutako Tritium Tuboricum herrixka, handik etorriko zelarik Mutriku izena. Beste batzuek berriz, erromatarrek herrixka hura itsas baztarrean ez baino ibai baten bazterrean zegoela esaten omen zutela eta, Astigarribia auzoan kokatzen dute aipatutako Tritium Tuboricum hori. Dena den, ez dago ezer ziurrik. Nolanahi ere, Tritium aipatuz zuen kartogragoak, K.o. I. mendeko Ponponio Melak, Devales deritzon ibaiaren itsasoratzea aipatzen du, eta hori bai izan daiteke Deba ibaia, Mutrikuren ekialdeko muga markatzen duena egun. Hurrengo mendeko Klaudio Ptolomeoren aipuetan zehatzago aipatzen da Deva fluvia, garrantzizko puntu gisa aipatua hain zuzen, barduliar eta karistiarren arteko muga baitzen.

Mutriku lehenbiziko aldiz idatzizko dokumentu batean "Motrico" gisa agertzen da, 1200. urteko abenduak 31ko Latinezko textu batean, bertan Alfontso VIII.a Gaztelakoak "Mutrikuko gizonek" (homines de Motrico) urtero Erregeari eman behar zioten balea Santiagoko Ordenari ematea erabakitzen zuela ipintzen du.

Hiribildu bezala Mutrikuren sorrera 1209. urtean izan zela uste izan da, aipatu errege gaztelauak Hiri-Gutuna ematean. Gaur egun desagertuak dauden zenbait dokumentu ikusteko aukera izan zituen Esteban Garibai historialariak berriz, Alfonso VIII.ak urte hartan herria eta bere harresiak berreraikitzeko agindua ere eman zuela gaineratu zuen 1571. urtean. "

☆☆☆

¤ Etimología

▪︎MOTRIKO <> MUTRIKU

< *Botirrigon

A.
0.
< *Beha Oro Itsas Den Aurre
Goi Behe Heda
Muga Hondaŕ Zain Den Uri

¤ Significado

•Villa que se extiende de arriba a abajo (en cuesta) mirando de frente a todo el mar vigilante de la playa fronteriza (G<>B)

¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre

0.
< *Beha Oro Itsas Den Aurre
Goi Behe Heda
Muga Hondaŕ Zain Den Uri

1.
> *Bihe o^o tze^ ti^ orre
goi mi^i îre
nihe ^u^re^ ze^ ri^ u^i

2
> *Bi^i ō zî tî urri
go nī î^i
hi^i î^î ^î ^î iî

3.
> *b(ī) ō (^î) tî irri
go n(ī^ī^)

4.
> *Bōt(ī)rrigo(n)

> *Bōtrigô

> Mōtriko  <> Mūtrikû



¤ Etimología

B.
0.
< *Beha Hondaŕ Heda Mehe
Muga Den
Itsas Zain Den Goi Behe Uri

¤ Significado

Villa en cuesta que atalaya el mar
mirando la playa de pequeña extensión que es fronters (G<>B).

¤ Evolución fonetica y aglutinación del nombre

0.
< *Beha Hondaŕ Heda Mehe
Muga Den
Itsas Zain Den Goi Behe Uri

1.
> *Bi^e ^o^teŕ îre ni^i
nihe ri^
tze^ ze^ ri^ goi mi^i i^i

3
> *B(iî)  ôtirr î^i hī
hi^i ^î
zî ^î ^î go n(ī^)

4.
> *Bôtirrī^ī^ī^ī^gon

= Bôt(i)rrī^go(n)

> Môtrīkô <> Mûtrīkû

☆☆☆

¤ Nota :

Ondarroa y Motriko,
tienen nombres con
etimologías conceptualmente similares,
como ocurre con Bermeo y Lekeitio.

♧◇♧
¤ Etimologias propias de @fga51.
♧◇♧



lunes, 18 de marzo de 2024

Cabo de OGOÑO. Peñón y cabo marino en Bizkaia. Euskal Herria. Significado Originario.

 


◇◇◇



¤ Cabo de OGOÑO


"Ogoño lurmuturra Ibarrangelu eta Elantxobe artean dagoen harrizko lurmuturra da. 230 metroko altuera hartzen du eta labarrek zuzenean ematen dute itsasora.

Ogoñoren mendebaldean Laga 

hondartza dago eta ekialdean Elantxobe herria.

Geografikoki Urdaibairen ekialdeko muga da.
Mendi hontara ondorengo igoera puntuetatik igo daiteke: Elantxobe, Ibarrangelu."

☆☆☆


▪︎OGOÑO

¤ Etimología


0.
< *LABAŔ ATX ORO GOI
- BEHA DEN
- ITSAS ZAN AURRE
- DOŔ HEDA BARRU


¤ Significado


•PEÑA TODO ALTA DEL ACANTILADO
- QUE MIRA
- ANTE EL MAR ABIERTO
- EXTENDIDA LO MÁS ADENTRO.

•PEÑÓN QUE SE ADENTRA EN EL MAR.


¤ Evolución fonética y aglutinación del nombre


0.
< *LABAŔ ATX ORO GOI
- BEHA DEN
- ITSAS ZAN AURRE
- DOŔ HEDA BARRU

1.
> *REBE^ ES O^O GO
- MI^E RI^
- TZE^ ZE^ OŔ
- RO^ ÎRE MEŔ

2.
> *(^I)BΠ IZ  Ō  GO
- NIΠ ^Π
- ZΠ ^Π  O^
- ^Ô (Î^I)  N(I^)

3.
> *B(Î) (I^) Ō GO
- NĪ^
- ^Î ^Î Ô
> Ô N

> *(B)ŌGONĪ^Ō^(N)

4.
(cae la b inicial,
desaparece la n final
y la vocal anterior se vuelve nasal)

> ^ŌGONĪŌ^

( ini / in / ni  >  ñ)

> ^ŌGOÑŌ^


♧◇♧
¤ Etimologías propias de @fga51.
♧◇♧



martes, 28 de agosto de 2018

A una Villa de la Costa Vasca.







Estrechas calles, suelo adoquinado,
subibaja de cuestas centenarias,
belleza por doquier, esquinas varias,
casas, blasones, aleros, tejado.

Al sol le cuesta entrar. Lo iluminado
se toca con las sombras. Luminarias
nocturnas dejan ver puertas precarias.
A contraluz, todo bien apiñado.

Ropa cuelga a secar de tendederos,
niños juegan, voz y eco resonantes,
tabernas de marinos en pesqueros.

Campanadas del reloj tan dominantes,
playa, gaviotas, puerto, marineros,
plaza, tiendas, iglesias, visitantes.

@fga51


o0o

Zeruan eguzkia,
batzutan hodeiak,
kalean entzuten da
hizkuntza maitea,
neskato ta mutilak
euskaraz egitea,
jolasetan ere bai,
hori bai ederra!

Haizea dabil eta
euria badakar;
talai badago baina
arrantzale bakan,
orain talaieruak
ez direnik behar.
Sarritan bare-bare,
batzutan ekaitza,
galernarik gutxitan,
neguan ezpada.

Ia arrantzale denak,
desagertu dira,
antzinako batelak,
bai eta txalupak,
orain ez dira ikusten,
daude bihurtutak:
orain distiratsuak
agertu direnak
deportetarakoak
enbarkaziñoak.

Plazan jezarri eroso,
ikusiko duzu
jendeko mota galanta
bainan ez estutu,
hemendikan turistak
badira pasatu,
herriko jendeak ere
ohitu badu lortu.

So egingo dituzuna
badut azalduko:
bikote pilo asko,
ta neska koadrillak,
umeak, haurrak, erruz,
mutil ta neskato,
haien amatxoekin,
amamak, aititak;
osabak gutxitan
izekoak batzutan,
aitatxoak askotan;
guztiok txikien zain,
zirkinik egin gabe,
ba lasai hizketan 

Ezbeharra bapatean
gertatuko balitz,
eskuak laguntzeko
baleudeke anitz.
Seme-alabek, bilobek,
baita ilobek ere,
badute maitasuna,
gure etorkizuna;
horiak bai lehentasuna,
txikitxu laztanak.

Kaietan badabiltza
neska mutil asko,
pozik ta zaratatsu
badira ageriko,
uretara botatak
igeri egiteko,
herritarrek gehienek,
badakite ederto.

Herri osoko jantziak
parekoak dira orain.
Jendeak lirain, lerdena,
eta kementsua,
argia ta adoretsu,
baita osasuntsua,
arina ta jatorra:
baduela kemena;
gainera izaten da
benetan ederra.

Ez dute askorik behar
galantki janzteko:
sandaliak, praka motza,
kamiseta: nahiko;
andreak eta neskak
poltxaz apainduko,
eta daramatzaten
txano, betaurreko,
eguzkitik babestu
egin da beharko.

Guztiz libre dabiltza
oraingo gazteak.
Berton, neskek bazuten
berdintasun haina,
mutilak aldiz daude
larregi apalduak.
Munduko gauza asko
aldatu egin dira,
onera edo txarrera
moldatuko dira.

Oraintxe bertan daude
herrian prestatzen
urtero jai ospetsuz
badira okupatzen.
Jaien amaitu arte
udak badu irauten,
haiek pasatuz gero,
lanera itzultzen.
Udazkena hastear,
uda bukatzeke,
urteak pasa dira
gu astiro akabatzen.

Turistek ez dakite
non egoten diren,
globala da mundua,
agur gure ohiturak,
ez da gauza makala
euskarari eusten.

Agur eta ohore,
euskaldun jendea,
azkarra ta sendoa,
itsasoan, lehorran,
kresalaz ta garoaz 
ederto ornitua.

Lantegi ta bulego:
leku guztietan,
Euskal Herriak
dio, ozenki gainera,
bizi dadila Euskara,
bai eta gutarrak.

Belaunikatu gabe
zutik duintasunez,
iturri zaharretik 
ur berria isurtzen,
odol gartsu gorria
dariola barren.

Gure lana ta ekintza
badira laguntza,
benedika gaitzala
betiko Jainkoak.

@fga51

o0o

"Reges Debellavit, 
Horrenda Cetter Subjectit, 
Terra Marique
Potens
Lequeitio"

(Herriko Armarrian Idatzia)

"Venció a Reyes, Dominó a Temibles Cetáceos, por Tierra y por Mar,
Poderoso
Lekeitio"

(Lema en el Escudo de Armas, o Blasón)